Bakgrund

På senare år har stora framsteg gjorts beträffande handläggning av graviditeter med hotande för tidig förlossning och vård av mycket tidigt födda barn. Överlevnaden av extremt för tidigt födda har kraftigt förbättrats och de flesta överlevande är fria från svåra handikapp. Dessvärre finns det barn som överlever och som under uppväxten får bekymmer med inlärning, minnet, läs och/eller skrivsvårigheter och motoriken. 

Omhändertagande omkring födelsen av extremt för tidigt födda barn är mycket resurskrävande och personalen och föräldrarna ställs ofta inför svåra etiska ställningstagande. De metoder som används i vården av de mycket tidigt födda barnen är oftast utvärderade på äldre barn. Det är inte bevisat vilken handläggning, både före och efter födelsen, som är den bästa för barnet. Därför behövs det studier och forskning om för tidigt födda barn. 

För 20 år sedan genomfördes en svensk studie som registrerade data om alla barn med födelsevikt under1000 gram(1000 gramstudien). Studiens resultat gav mycket värdefull information och hade praktiska konsekvenser, t ex visade studien att barn som föddes vid ett universitetssjukhus där det fanns neonatal intensivvårdsavdelning hade större chans att överleva än om barnet föddes på ett mindre sjukhus. 

Den snabba utvecklingen inom förlossningsmedicin (obstetrik) och framförallt inom nyföddhetsvård (neonatologi) gör dock att många av ”1000 gramstudiens” resultat inte längre är aktuella, bl.a. överlever fler barn än tidigare i de mycket tidiga graviditetsveckorna. Vårdpersonalen tar idag hand om en delvis ny grupp av för tidigt födda,  ”de nya överlevarna”.