EXPRESS-CHARM

Överlevnanden för extremt för tidigt födda barn har stadigt ökat i vårt land. Mellan 1973 och 1979 registrerades 46 överlevande barn som fötts före 28 graviditetsveckan. Nu klarar sig över tusen barn under motsvarande tidspeeriod och fyra av fem extremt för tidigt födda barn kan idag fira sin 1-årsdag.

Men hur det sen? Nya rön talar för att för tidigt födda utgör en riskgrupp för att i yngre åldrar än andra barn och vuxna utveckla högt blodtryck, hjärtkärlsjukdom och lungproblem. I stort sett alla extremt för tidigt födda barn behöver respiratorbehandling i nyföddhetsperioden för akut lungsjukdom. Många barn uppvisar kvardröjande lungpåverkan i månader, några under hela första året. Sextio procent uppvisar också omställningsproblem i hjärtkärlsystemet som kräver medicinsk eller kururgisk behandling. Den fortsatta utvecklingen av hjärt- och lungfunktionen hos dessa barn är i stora delar okänd.

I och med EXPRESS-studien finns en unik möjlighet att kartlägga barnens långsiktiga hjärt-, kärl- och lunghälsa. De detaljerade uppgifter som finns om samtlia öerlevande barn möjliggör en fortsatt uppföljning med mycket god kännedom om tidiga bakgrundsfaktorer. En detaljerad kartläggning av den tidiga nutritionens och tillväxtens betydelse för hjärtakärl och lungor pågår också. I CHARM-studien inbjuds barnen som deltagit i EXPRESS-studien vid 6 1/2 års ålder till en detaljerad kartläggning av blodtryck, hjärt-, kärl- och lungfunktion, samt fysisk aktivitet.

De extremt för tidigt födda utgör en snabbt växande skara som idag uppgår till flera tusen människor. Den första generationen överlevare är nu unga vuxna. Det är hög tid att ta reda på hur viktiga organ som hjärtakärl och lungor utvecklas och fungerar efter nyföddhetsperioden och under uppväxten för att förbättra omhändertagandet neonatalt, förebyga och upptäcjka kroniska hälsoproblem, och för att utvärdera behov av ytterligare stödinsatser och interventioner.

Insamlingen av data till EXPRESS-CHARM pågår idag i tre regioner: Stockholm, Umeå och Skåne. Datainsamlingen beräknas vara klar 2013 och de första resultaten av undersökningen kommer att presenteras 2014. Ansvariga forskare för studien är professor Mikael Norman, Karolinska Universitetssjukhuset, docent Magnus Domellöf, Norrlands Universitetssjukhus och professor Vineta Fellman, Skånes Universitetssjukhus.