EXPRESS-Nutrium

Långsiktiga hälsoeffekter av neonatal nutrition hos extremt prematurfödda barn

BAKGRUND

Medicinska framsteg har förbättrat överlevnaden hos för tidigt födda barn och idag kan neonatal intensivvård rädda även extremt prematurfödda barn till livet. Även om de flesta av dessa barn slipper svåra handikapp så finns det en betydande risk för bl.a. kvarstående synnedsättning och försämrad kognitiv utveckling. Överlevnaden hos de allra mest omogna barnen, födda efter 23-26 gestationsveckor i Sverige är bland de bästa i världen så utrymmet för ytterligare minskad mortalitet är begränsad och den stora utmaningen idag är snarare att förbättra långtidshälsan hos dessa högriskbarn.

Allt fler studier talar för att många kroniska sjukdomar hos barn och vuxna orsakas av störd tillväxt och utveckling av organsystem under fosterliv eller tidig spädbarnsålder. Nutritionella faktorer kan via epigenetiska mekanismer ”programmera” metabolismen och påverka risken för bl.a. diabetes och hjärt-kärlsjukdom i vuxen ålder.

Att ge optimal nutrition till extremt prematurfödda barn är en mycket svår uppgift på grund av barnens sköra hälsotillstånd och mycket höga näringsbehov. De minsta barnen behöver femdubbla sin vikt under 3-4 månaders vårdtid. Undernäring är tyvärr ett stort problem hos dessa barn och de uppvisar ofta en svår postnatal tillväxthämning som kan kvarstå upp i skolåldern. Det är inte känt vilken roll denna tidiga näringsbrist spelar för centrala nervsystemets utveckling men hjärnan ska normalt tillväxa och utvecklas mycket snabbt under denna period. Protein, energi, calcium, fosfor, järn, zink, natrium, vitamin D och fleromättade fettsyror är några av de näringsämnen som är essentiella för hjärnans utveckling och vars tillförsel ofta är otillräcklig hos prematurfödda barn. Man måste också beakta att excessivt näringsintag av olika nutrienter kan ha negativa effekter hos spädbarn.

Det saknas i stor utsträckning evidensbaserade data angående näringsbehov hos extremt prematurfödda barn  och detta har lett till stora variationer i lokal praxis.

FRÅGESTÄLLNING

I Nutrium-Express studien kommer vi att undersöka vilka samband det finns mellan näringsintag under vårdtiden på neonatalavdelning (barnets första 3 levnadsmånader) och barnets tidiga tillväxt, tidig sjuklighet t.ex. prematuritetsretinopati (ROP) och bronkopulmonell dysplasi (BPD), hjärnans tidiga utveckling (MRI vid fullgången ålder i en subgrupp) och senare hälsa (kognitiv utveckling, hjärt-lung-funktion och tillväxt) upp till minst 6 års ålder.

METOD

Population: Alla extremt prematurfödda barn (< 27 gestationsveckor) i Sverige som är födda mellan 2004-04-01 och 2007-03-31 (707 levande födda) ingår i en studiekohort inom ramen för den nationella EXPRESS studien.

Nutritions- och tillväxtdata

I den aktuella studien har vi samlat in detaljerade nutritions- och tillväxtuppgifter på alla barnen i EXPRESS-kohorten med hjälp av ett web-baserat IT-system som utvecklats av oss (Nutrium, www.nutrium.se).

Följande journaldata har insamlats:

1)      Dygnsintag för samtliga näringsprodukter: a) Enteral kost (egen mammas eller donerad bröstmjölk, formula) b) Näringsanalyser av bröstmjölkens makronutrientinnehåll c) Enterala berikningspulver och näringstillskott d) Parenteral nutrition, e) Blodprodukter och övrig parenteral vätska. Detta registreras dagligen de första fyra levnadsveckorna och därefter en gång i veckan (dag 35, 42 osv) under vårdtiden.

2)      Tillväxtdata: Samtliga uppmätta värden av vikt, längd och huvudomfång under vårdtiden.

3)      Biomarkörer: Samtliga uppmätta värden för följande nutritionsrelaterade biomarkörer: glukos, s-urea, s-albumin, s-ferritin, Hb, retikulocyter, s-Ca, s-fosfat, s-Na, s-K, s-Cl, pH, base excess samt folsyra.

Denna unikt detaljerade datainsamling, i kombination med detaljerade bakgrundsdata från EXPRESS-studien kommer att medföra unika möjligheter att undersöka vilken roll den tidiga nutritionen och tillväxten har för senare sjuklighet, oberoende av andra riskfaktorer.

Etiskt godkännande: Ansökan om det aktuella projektet är godkänt av den Regionala Etikprövningsnämnden, Lund. Dnr 138/2008. 

PRELIMINÄRA RESULTAT

Vi har nyligen presenterat preliminära resultat från studien på flera nationella och internationella möten som har visat att svenska extremt prematurfödda barn under de första 28 levnadsdagarna har ett lågt intag av makronutrienter jämfört med det uppskattade behovet, speciellt med avseende på protein och energi, samt att de uppvisar en uttalad postnatal tillväxthämning. Vår observation av signifikanta positiva samband mellan makronutrientintag och viktförändring implicerar att ett ökat tidigt näringsintag skulle kunna förebygga postnatal tillväxthämning I denna riskgrupp.

Medarbetare: Docent Magnus Domellöf (Principal investigator), Elisabeth Stoltz Sjöström (doktorand) och Inger Öhlund (PhD), Umeå Universitet. Fredrik Ahlsson (MD, PhD) och professor Fredrik Serenius, Uppsala Universitet. Professor Mikael Norman, Karolinska Institutet. Professor Vineta Fellman, professor Karel Marsal och docent Karin Källén, Lunds Universitet. Eva Engström (MD, PhD) och professor Ann Hellström, Göteborgs Universitet. Elisabeth Olhager (MD, PhD), Linköpings Universitet.

BETYDELSE

Resultaten kommer att ha direkt klinisk betydelse som underlag för nya, förbättrade nutritionsregimer för extremt underburna barn och därigenom förhoppningsvis leda till förbättrad  tillväxt, utveckling och senare hälsa hos denna nya generation av överlevare.